Dålig uppdatering
Det är ingen konst att ständigt uppdatera bloggen och allt dyliknande på internet utan det är ett beroende. Ett beroende av att andra ska få ta del av ens vardag när man inte har mod eller tid att berätta det in real. I många fall övergår dett beroende till besatthet. Datorn har ett sådant sug, precis som rökning eller någoting annat. Har man väl satt sig så är det kört, då är man fast så det är en konst att kunna bryta sig loss. Känna att man inte längre är bunden till datorn utan att man kan sätta sig där ibland för att det är avkopplande, inte för att det är ett beronende.
Men nog om det. Tänkte sammanfatta de närmaste dagarna lite för att ge en översikt för er som vill läsa eftersom jag känt att jag inte behövt gå in på datorn. Behovet om att dela med mig av mig själv inom den virtuella världen har varit långt i från distinkt.
Måndag:
Hängde i skolan som vanligt. Var på ovanligt gott humör. Hela matten satt jag och Kristin och bara pratade, tja umgicks. Talen flöt inte precis fram men det kändes ganska oviktigt för stunden. På idrotten var det dags för ängörundan för dem som ville eller inte hade sprungit. Jag sprang förra veckan men gick så mer än uruselt att jag bestämde mig för en revanch. Kände mig lite ruffsig i halsen men inget jag tänkte destå mera på utan gav mig ut på den 2,5 km långa banan i ett ganska friskt tempo eller snarare normalt. Varken fortare eller långsammare än vad jag brukar. Gick väldigt mycket bättre än förra veckan. Understrycker vädlgit. Kändes dock ganska surt när jag var två sekunder i från personbästa. Det sved. Så nära men ändå så långt borta. Kirk och jag bestämde att i vår när vi springer ska vi vara ner på max 10.50. Så det är bara att börja träna.
Eftermiddagen ägnades åt tappra försök åt att plugga fysik. Någoting som inte blev särskildt framgångsrikt. Blev en halvtimma lite här och var blandat med tv, film och kom mig även för att städa vardagsrummet för att slippa plugga. Vilket det visserligen var i behov av men att ta steget från tanke till handlig kräver en del.
Tisdag: Vaknar upp med en sprängande huvuvärk och nyser så hela rummet känns instängt. En förfärlig hosta har även flyttat in i min hals. Måste vara ruffet igår. Sväljer något som måste varit upp emot en burk panodil kändes det som och en liter nässpray. Väldigt glad att jag hade sovmorgon. Överväger att vara hemma men inser att jag bara måste skriva fysikprovet. Går över förväntan tycker jag. I och försig gjorde hon ett väldigt enkelt prov. Hon kunde lagt ribban mycket högre men det gör inget. Var första provet och jag hade pluggat minimalt så är bara glad att hon skapade provet som hon gjort. Lite slarvfel hinner jag inse att jag gjort innan dagen är slut. Suck.
Fram emot eftermiddagen känner jag mig bättre. Hostan är kvar men huvudvärken har vandrat iväg. Åker hem och tittar klart på Greveholm innan jag försöker mig på engelskan en stund. Avslutar den och äter god spenatpasta med lax spenat och cream fraichsås. Excellente.
Cyklar tillsammans med Matilda ner till stallet för en ridlektion i dressyr på Rhona. Hostar ganska mycket innan men när jag kommer upp på Rhona är den som bortblåst. Börjar med sidvärtsrörelse och en maktkamp som jag vinner. Efter en stund börjar hon hamna rätt om än lite spänd men spänningarna avtar och fram till galoppdelen går hon sedan på räls. Kändes som om vi svävade fram och var oerhört inspirerande. Fick sådant tävlingssug så är väldigt peppad inför helgens klubbdressyr.
Efter ridningen blir det en lite stunds fyspass med Jörgen. Är utslagen men använder mina sista krafter, Sofia vinner sit-ups tävnlingen vilket sved. Jag ville vinna.
Cykler mot Mirjam men inser att jag kommer aldrig orka åka hem till henne om jag inte får i mig nässpray så blir en liten ömväg hem innan jag kommer hem till henne. Hemma hos henne är got fika uppstället och mysiga vänner sitter glada ihågen och pratar om allt mellan himmel och jord. Sätter mig och ger mig in i samtalet. Håller ett tag men fram emot halv tio orkar jag inte längre. Då går det inte att ignorera att jag fryser, alldeles blank och svettig i pannan och huvudet känns som en stoppad köttbulle så jag cyklar hem. Att ringa pappa orkar jag inte ens. Störtar hem, kryper ner i sängen halv gråtandes som jag blir när jag är utmattad eller sjuk. Tar tempen, en panodil och mera nässpray. Termometern visar nästan 39 grader vilket är ganska mycket för att vara mig som brukar har kring 36 normalt. Somnar oroligt och sover fram till tolv ungefär. Då går det inte längre. Känner att febern gått ner men att den fortfarande har min kropp som hang- out. Sover dåligt resten av natten men ändå försvinner den på något vis.
Onsdag: Vaknar vid åtta. Sjuk anmäler mig och tittar på Svensson Svensson på datorn. Fyller ett glas med yoghurt och kryper ner framför Lejonkungen i sängen. Känns skönt att vara hem och vila men det som oroar mig är att jag har för en gångs skull inga skolbävker hemma. Borde verkligen plugga men finns de inte så gör de inte. Lika bra att njuta av att man är ledig. Mår för övrigt bättre nu, nyser och hostar om vart annat men febern känns långt borta. Blir nog skola imorgon då. Kan behövas. Att vara borta en dag, dessutom den längsta är en dag för mycket. Kommer nog ligga efter en del imorgon.
Nu ska jag välja en ny film. Krypa ner under täcket och kanske ta en avocado om de är mogna. Som ni kanske märker så är jag beroende. Har inte skrivit nu på flera dagar så hade verkligen behov att skriva av mig. Det blev ju ganska långt om ingenting.
Men nog om det. Tänkte sammanfatta de närmaste dagarna lite för att ge en översikt för er som vill läsa eftersom jag känt att jag inte behövt gå in på datorn. Behovet om att dela med mig av mig själv inom den virtuella världen har varit långt i från distinkt.
Måndag:
Hängde i skolan som vanligt. Var på ovanligt gott humör. Hela matten satt jag och Kristin och bara pratade, tja umgicks. Talen flöt inte precis fram men det kändes ganska oviktigt för stunden. På idrotten var det dags för ängörundan för dem som ville eller inte hade sprungit. Jag sprang förra veckan men gick så mer än uruselt att jag bestämde mig för en revanch. Kände mig lite ruffsig i halsen men inget jag tänkte destå mera på utan gav mig ut på den 2,5 km långa banan i ett ganska friskt tempo eller snarare normalt. Varken fortare eller långsammare än vad jag brukar. Gick väldigt mycket bättre än förra veckan. Understrycker vädlgit. Kändes dock ganska surt när jag var två sekunder i från personbästa. Det sved. Så nära men ändå så långt borta. Kirk och jag bestämde att i vår när vi springer ska vi vara ner på max 10.50. Så det är bara att börja träna.
Eftermiddagen ägnades åt tappra försök åt att plugga fysik. Någoting som inte blev särskildt framgångsrikt. Blev en halvtimma lite här och var blandat med tv, film och kom mig även för att städa vardagsrummet för att slippa plugga. Vilket det visserligen var i behov av men att ta steget från tanke till handlig kräver en del.
Tisdag: Vaknar upp med en sprängande huvuvärk och nyser så hela rummet känns instängt. En förfärlig hosta har även flyttat in i min hals. Måste vara ruffet igår. Sväljer något som måste varit upp emot en burk panodil kändes det som och en liter nässpray. Väldigt glad att jag hade sovmorgon. Överväger att vara hemma men inser att jag bara måste skriva fysikprovet. Går över förväntan tycker jag. I och försig gjorde hon ett väldigt enkelt prov. Hon kunde lagt ribban mycket högre men det gör inget. Var första provet och jag hade pluggat minimalt så är bara glad att hon skapade provet som hon gjort. Lite slarvfel hinner jag inse att jag gjort innan dagen är slut. Suck.
Fram emot eftermiddagen känner jag mig bättre. Hostan är kvar men huvudvärken har vandrat iväg. Åker hem och tittar klart på Greveholm innan jag försöker mig på engelskan en stund. Avslutar den och äter god spenatpasta med lax spenat och cream fraichsås. Excellente.
Cyklar tillsammans med Matilda ner till stallet för en ridlektion i dressyr på Rhona. Hostar ganska mycket innan men när jag kommer upp på Rhona är den som bortblåst. Börjar med sidvärtsrörelse och en maktkamp som jag vinner. Efter en stund börjar hon hamna rätt om än lite spänd men spänningarna avtar och fram till galoppdelen går hon sedan på räls. Kändes som om vi svävade fram och var oerhört inspirerande. Fick sådant tävlingssug så är väldigt peppad inför helgens klubbdressyr.
Efter ridningen blir det en lite stunds fyspass med Jörgen. Är utslagen men använder mina sista krafter, Sofia vinner sit-ups tävnlingen vilket sved. Jag ville vinna.
Cykler mot Mirjam men inser att jag kommer aldrig orka åka hem till henne om jag inte får i mig nässpray så blir en liten ömväg hem innan jag kommer hem till henne. Hemma hos henne är got fika uppstället och mysiga vänner sitter glada ihågen och pratar om allt mellan himmel och jord. Sätter mig och ger mig in i samtalet. Håller ett tag men fram emot halv tio orkar jag inte längre. Då går det inte att ignorera att jag fryser, alldeles blank och svettig i pannan och huvudet känns som en stoppad köttbulle så jag cyklar hem. Att ringa pappa orkar jag inte ens. Störtar hem, kryper ner i sängen halv gråtandes som jag blir när jag är utmattad eller sjuk. Tar tempen, en panodil och mera nässpray. Termometern visar nästan 39 grader vilket är ganska mycket för att vara mig som brukar har kring 36 normalt. Somnar oroligt och sover fram till tolv ungefär. Då går det inte längre. Känner att febern gått ner men att den fortfarande har min kropp som hang- out. Sover dåligt resten av natten men ändå försvinner den på något vis.
Onsdag: Vaknar vid åtta. Sjuk anmäler mig och tittar på Svensson Svensson på datorn. Fyller ett glas med yoghurt och kryper ner framför Lejonkungen i sängen. Känns skönt att vara hem och vila men det som oroar mig är att jag har för en gångs skull inga skolbävker hemma. Borde verkligen plugga men finns de inte så gör de inte. Lika bra att njuta av att man är ledig. Mår för övrigt bättre nu, nyser och hostar om vart annat men febern känns långt borta. Blir nog skola imorgon då. Kan behövas. Att vara borta en dag, dessutom den längsta är en dag för mycket. Kommer nog ligga efter en del imorgon.
Nu ska jag välja en ny film. Krypa ner under täcket och kanske ta en avocado om de är mogna. Som ni kanske märker så är jag beroende. Har inte skrivit nu på flera dagar så hade verkligen behov att skriva av mig. Det blev ju ganska långt om ingenting.
Kommentarer
Trackback