morotsoppan

Det blev som jag förväntat mig eller snarare värre. Hade aldrig i mitt liv kunnat föreställa mig att en person jag aldrig snackar med kommer fram och frågar om jag hade kul kvällen innan bara för att hon ville att jag skulle skämmas. Först kopplade jag inte eftersom jag inte minndes vad saken handlade om men efter x antal förtydligande ville jag börja gråta men jag bet mig i läppen och lämnade henne åt sitt öde. Istället hamnade i en annan disskution om gårdagen som nästan sved ännu mer, eller det gjorde den. När min vän ville berätta om vad jag gjort som jag inte alls var redo att höra, speciellt inte när delar av min klass var närvarande blir hon arg. Riktigt arg. Jag blir ledsen för kommentaren sved, och det sved ännu mer att det inte släpptes.
Jag fortsatte dagen med att hålla låg profil. Ville inte höra om det snackades om mig. Tror inte det, bara lite. Var ganska nedstämd för det och för vårt gräl. Jag tycker liksom inte om att vara osams. Det är emot min natur. Genomled biologin, lunchen och engelskan. Det var pest och pina, jag ville bara komma hem och dra täcket över huvudet för att somna där för en decenium eller två. Men dagen tog slut och jag fick en mysig kram av Jossan. Det värmde. Jag riktigt kände hur gosig och uppmuntrande den var.
Efter skolan cyklade jag förbi jobbet för att se om jag kunde ha må-bra-mötet idag. Icke. Lillan hade redan lämnat Donkan. Istället hamnade jag på Kullsenska med en varm oboy med grädde, en salami/briemacka och två mysiga vänner. Vi satte och pratade länge och det kändes som om kvällen inte varit så hemsk ändå utan faktiskt lite kul. Andra verkade ju haft det värre. Men Kristin och Matilda var glada ändå och Kristin hade ju fått en bra glimt av det ljusa också.
Det är sjukt skönt att bara sitta på ett cafe och få prata av sig, helt enkelt avslappnande.

Avslutade dagen med ett par timmar på jobbet. Ungarna var jobbiga och med en huvudvärk som aldrig velat släppa mig idag så kan jag inte påstå att den blev bättre av skrikande ungar. Men lite cash i plånboken är ju aldrig fel. Snart är det dags för löning igen, hoppas den är på plus.

Nu ska jag se på film och försöka släppa tankarna. De bara virrar till allting ännu mera. Skit.