Tisdag
Sovmorgon idag igen, ingenting negativt med det precis. Ägnade den åt Svensson Svensson och biologin. Duktigt av mig men kunde inte klämma in så mycket mer. Var liksom stop.
I skolan var allt som vanligt. Fysiken och matten kändes som omöjlga och att jag aldrig skulle kunna överleva dem. Får hoppas på livet övernaturlig hjälp, annars kan jag ju gå och bädda ner mig i graven direkt.
Så finaly, biologiprovet. Gick som förvänat - rakt åt piparn. Innan hade jag varit mer än nervös, efter var jag bara besviken. Jag som pluggat så. Har dock inte fått några resultat än men man hoppas ju på det bästa även om förväntningarna inte är på topp. Jag som kände: Oh , vad skönt nu kan jag vila från plugget kom just på att fysik / matteprov väntar den närmaste tiden så bara att sätta igång.
Efter skolan var jag på möte med Åsa Lill. Hon hade tid tillslut efter alla springanden till donkan i hopp om att hon skulle vara där och ha tid. Mötet gick fort och slutade possitivt, men att få henne till mötet var värre. Alla papper som inte fanns någonstans skulle finnas där nu men icke. Och hon är verkligen virrig, hon mindes inte ens att det var hon som anställde mig. Ehe. Men jag blir kvar. Kommer jobba i lagom mängd av vad jag hinner och satsa på riktiga donken till sommaren.
Nu ska jag iväg och rida. Sedan blir det cellis hemma hos Mia ikväll. Mysigt värre.
I skolan var allt som vanligt. Fysiken och matten kändes som omöjlga och att jag aldrig skulle kunna överleva dem. Får hoppas på livet övernaturlig hjälp, annars kan jag ju gå och bädda ner mig i graven direkt.
Så finaly, biologiprovet. Gick som förvänat - rakt åt piparn. Innan hade jag varit mer än nervös, efter var jag bara besviken. Jag som pluggat så. Har dock inte fått några resultat än men man hoppas ju på det bästa även om förväntningarna inte är på topp. Jag som kände: Oh , vad skönt nu kan jag vila från plugget kom just på att fysik / matteprov väntar den närmaste tiden så bara att sätta igång.
Efter skolan var jag på möte med Åsa Lill. Hon hade tid tillslut efter alla springanden till donkan i hopp om att hon skulle vara där och ha tid. Mötet gick fort och slutade possitivt, men att få henne till mötet var värre. Alla papper som inte fanns någonstans skulle finnas där nu men icke. Och hon är verkligen virrig, hon mindes inte ens att det var hon som anställde mig. Ehe. Men jag blir kvar. Kommer jobba i lagom mängd av vad jag hinner och satsa på riktiga donken till sommaren.
Nu ska jag iväg och rida. Sedan blir det cellis hemma hos Mia ikväll. Mysigt värre.
Kommentarer
Trackback
