tungt
Brukar ofta patetiskt yttra mig om att jag är stressad. Det är en ren och skär lögn. Det finns alltid att göra men magen brukar ofta inte vända sig ut och in, och yrsel är någonting som andra bar snacka om. Förutom just nu. Hade hela dagen lyckats koppla bort att grupparbetena ska redovisas imorgon, och att ett fett matteprov väntar måndag förmiddag. Utom på eftermiddagen. Då sköljde det över mig. Oron över att vi inte kommer prestera tillräckligt.
Jag önskar att det inte var sådan betygshets. Jag önskar jag kunde vara nöjd med mig själv. Att resultaten jag fick dög, men det går alltid att göra bättre ifrån sig. Måste säga att det blivit värre med tiden. Sedan jag började tvåan har jag höjt kraven på mig själv trots att jag går en linje jag inte är kvalificerad för, trots att jag bara är ett medelbarn. Det gör mig så arg. Att jag bara är medel. Jag vill göra karriär, få ett bra jobb som pappa.
Kom bara på det lite sent kanske.
