morotsoppan

Efter att Sofies föräldrar fått skavsår i öronen efter allt vårt klagande igår, fast solen stekte oss till fina kotletter så gick inte all kraft ur mig. Revolution på matematiken mot Annika skulle jag vilja kalla det. Skulle vilja likna det med franska revolutionen på 1700-talet. Ungefär så dratiska var och ungefär så tufft motstånd hade vi att fälla. Men det är klart en diktator har ju kommit dit av någon anledning, även om hon kan vara något av en snäll sådan ibland. Kaoset bröt ut. Folk skrek, grät och snoret rann längs kinderna. Iskallt stod hon där framme ända tills hon såg sin dommedag. Då kapitulerade hon och vi fick fram vår vilja - att skippa projektdelen i D-kursen.
Bara för att det var revolution hjälpte det inte mitt egna resultat. Det står fast. Det är kärvt. Det kommer bli ett G. Jag kommer gå ut med ett G. Min värld rasar samman. Det var mitt enda mål med gymnasiet- aldrig ska du få betyget godkänt. Hoppas Annika sätter den ljusa sidan till. För en sådan sida har väl alla någon gång?