morotsoppan

Efter många turer fram och tillbaka kom jag med igår. Valde att spendera helgen tillsammans med fars släkt hemma hos faster i Borås. Det var kaos innan vi skulle iväg. Saker glömdes och vi fick vända gång på gång. Tillslut så körde vi. Jag körde. Nästan hela vägen. Min lins hade kaos ett tag också därför pausade jag en stund. När vi kört två timmar nämner mamma försiktigt att hon glömt linsvätskan. Jag behöll lugnet. Blev inte arg. Bara lite upprörd. Fasters man fick köra in till ett aoptek inne i Borås som hade öppet några timmar mitt på dagen, trots första maj. Men vi kom ändå fram. Fram till en riktig sommar dag. Alla sprang runt i korta shorts och kjolar. Små kusinernas bedkläder hängde på tork. Vi spelade fotboll och grillade. Riktigt ljuvlig kväll. Sedan blev vi nostalgiska till bilder genom tiderna som avnöjts med egna hallon, blåbär och glass. Det var en fin kväll.

För någon tid sedan lämnade släkten huset för en utflykt i det sköna. Jag blev lämnad kvar. Skulle arbeta med studierna. Gjorde en del. Ska göra en del. På ett sätt bättre här en hemma. Fokuserar mer. Sedan ska vi på resturang. Farfar bjuder. Hela släkten. Det ska bli mysigt. Ungfär lika mysigt som namnet på Claras middag som jag fick inbjudan till ikväll. Sommarmiddag. Smaka på det. Visst blir man glad?
Tänker mig att flickorna kommer springa runt i rosablommiga klänningar med kjolar som fladdrar i vinden. Blommor i håret och leenden på läpparna. Åh, jag blir glad. Åh, jag missar. Missar smaken av en sommarmiddag.
Vi ska gå till något exotiskt ställe. Med influence av Grekland. En känsla av att det också kommer blir bra. Kommer bli sommar. Åh, vad jag längtar efter bruna ben.