morotsoppan

Vet inte hur ska jag börja egentligen? Nästan hela lördag har passerat och äntligen har våren börjat flytta in, men det hjälper inte. Allting känns ändå jobbigt. Jag trodde jag kunde fly undan det, att jag gjort det. Så verkar inte fallet vara. Ångesten trycker sig på varje ledig sekund. Känner bara för att shoppa mig glad. Slänga ut hela min garderob och bara investera i nytt. För det är mycket jag vill ha just nu, nya skor, jeansjacka, midjeskinnjacka, jeans, tröjor, skjolar,väskor- ja, allt. Så är lite glad att jag jobbade idag vilket innebar att jag slapp tänka för en stund. Det ingav inte heller någon tid för staden. Tur det kanske. Så de enda affärer jag han besöka var de kring maxi, och där är väl inte erbjudandet maximalt. (Ordvits.) Blev dock en randig tröja från Lindex, liten väska från Eurosko och en festligare ögonskugga från inget mindre än maxi själv, dock isadora.

Min pappa brukar alltid märka om jag kommer hem senare än vanligt, ikväll gjorde han inte det. Åtminstone frågade han inte vart jag hade varit. Inte för att jag bryr mig överdrivet mycket men jag hade varit på en kalasbra revy, trots att den var  av stagg.

Psykologiprovet gick frågetecken. Det kändes hyfsat, nästan åt bra hållet (dåligt tecken) men lite jobbgit som tur är. Visste inte riktigt vad hon sökte efter i analyseringsfrågorna så nu är det bara att hålla tummarna. Går det bra var det ett enkelt prov för jag pluggade inte speciellt mycket, och det kändes simpelt att ta in. 
   Höll på att smälla av på engelskan sedan. Vi ska göra ett grupparbete som går ut på att hålla en lektion på en timma om en författare från antingen Storbritannien eller USA. En författare från romantiken, realismen mm. Räcker det inte med sådant i svenskan liksom?
I vilket fall så var vi fyra från början sedan tillkom en till. No, problems. Men så idag tillfördes den person som jag får bita mig i läppen för att inte smälla av på. Jag vet att ingen är perfekt och man borde ha mera tålamod men när det bara kommer blickar, negativ kritik utan egna idéer så orkar jag bara inte. Så jag smällde av är det klagades ännu mer och jag råkade kanske snäsa av en aning. Inte bra.
  På historian kom nästa störmoment. Vi skrev en uppsats på max 2,5 sida. På fredag är det sex veckor sedan deadline, det har varit sportlov och de är fortfarande inte rättade. Eftersom jag borjat ledsna en aning på vår historialärare som nävarar som det passar henne själv, ger stora uppgifter utan förhör eller muntligt för att hon ska slippa rätta och ger oss frånvaro om hon för en gångskull passar tiden så har jag kommit in lite i ett jobbigt läge. Kan bli aningen provocerande kanske, och kände idag att jag möjligen gick aningen för långt för vad som är bra för betyget. Måste lära mig att bita i läppen. Det är hon som är lärare (har makten även om hon har fel) och det är jag som är elev (maktlös fast jag har rätt och hela klassen håller med men biter sig i läppen av duktighet/lydnad/ feghet/orkarintetauppdet). Jag önskar jag var med som dem inte behövde tala om vad jag tycker.  För att tänka efter innan man säger någonting är inte min grej. Jag bara säger.
  Tränade på friskis på kvällen. Efter en för en gångskull jobbig idrottslektion, inte så mycket mat så blev resultatet inte precis fulländat. Annars var passet ganska enkelt egentligen, möjligen kordinationen som var lite klurig. Men musiken var medryckande och bra träningssådan. Vid duschen träffade jag Mevik. Kom å vi var 20 cm ifrån varandra men då tackade jag för att hennes blick alltid är i skyarna så hon såg mig inte. Puh.
  Nu blev det ett långt onödigt inlägg av möra armar. Får se om det finns någon kraft kvar för min intervju som jag ska sluföra ikväll. Totalt måste.

"Man kan inte klaga om man inte har egna förslag till förbättring, och man kan inte heller sitta och vänta på att andra ska förändra åt en."

Det kan sammanfatta min telefonintervju med Märta som vara varade i knappt en timma. Nu hoppas jag bara på att jag har tillräckligt för att skrapa ihop någonting till textkommunikationen som kan ge resultatet bestående av tre bokstäver.  

När jag loggar in på spotify kommer det alltid upp en ruta som heter Soptify Introduction.  Idag bemödade jag mig att kika på den för att är en bild där det med små knirkliga bokstäver har en spellista som bara är ett exempel. Där såg jag en låt som jag och Matilda diggade i somras i Turiket, eller snarare så var det hotellet som inte hade så mycket variation på sin musik som de spelade till middagen men vi fastnade lite för denna Bella Ciao som spelas ur mina högtalare just nu.

http://www.youtube.com/watch?v=55yCQOioTyY

( Hey jag är otekninsk och har inte kommit på hur man lägger in låtar från youtube här direkt.)

blir en hemmakväll med petra mede. hon är ju rolig så alltid något. hela familjen sitter samlad utom en bror, han som har en tjej på gång. en som han inte vill erkänna som tjej men som fick honom att bjuda på fika, som fick honom att konversera, som gjorde honom oigenkänlig - till det bättre.

Det bästa med att ingen av mina syskon är hemma är att jag får ha all elektronik för mig själv. Laddat hem en massa gossip girl som jag ska njuta av imorgon. Känns riktigt lovande. Ladde även hem Twilight men när jag satte på tv:n så var upplösningen usel. Besviken.se eftersom alla säger att det är en kalasfilm och jag vill mer än gärna se den. Men kanske laddar hem den igen, så nöjd över att kunna fixa hem filmer. Mega stolt men lite nervös eftersom det är på brors dator ifall jag skulle sabba någoting, eller släppa in en massa virus.
Lite komiskt i vilket fall att jag laddar hem mina första filmer samma dag som den ovanligt långa rättegången mot fyra personer som äger/jobbar för/ vet inte riktigt vad de gör/ säljer för Piratebay. Tycker inte det är fel att ladda hem så länge det är för hemmabruk. Felet kommer när man börjar sälja/ mass producera åt andra. Det tycker jag är dåligt. Men att bara ladda hem lite åt sig själv är inget fel, och tycker man någonting är tillräckligt bra köper man det sedan en då. Hade man inte laddat hem det då så hade man antagligen ( jag hade gjort så i alla fall ) skippat filmen och väntat tills den gick gratis på TV eller hyrt den för en billig peng, allså ingen plus alls.
Och de flesta artister tjänar endå mest på sina konserter, och priset på skiver exempelvis är skyhögt. Vill de sälja får de halvera priset.
Någonstans känns det som om det är den nya världen, och de vuxna får bara lära sig en sak, världen förrändras: acceptera.