ett klagorop

Slitiga dagar på jobbet väntar. Det som händer är att alla kommer vara ute, sola, bli bruna och ha trevligt om kvällarna med ett färgglatt glas i handen, medan jag, jag står fastkjedjad bakom en kassamaskin så svetten rinner och fjekleedendet som äntras fast kommer nötas så hårt att jag inte kan visa känslor längre. Dessutom hamnar inte ens den chashen som kommer in i egen ficka. Det mina vänner, är mitt liv just nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0