morotsoppan

Mika tog avsked kvällen före idag. Det var picknick i parken och grillning i parken, utan tårar, bara extra långa kramar. En kväll som tog form efter en lyckad landsvägskörning. Ännu ett steg mot mitt välbehövliga plastkort som gjorde sig påminnt igår inne på kallskänken:

Räcker fram en räksallad, idkort och bankkort. Bilden studeras.
- Jaha, du. Det här var inte igår inte.
- Nej, inte i förrgår heller. 

Kvällen blev trevlig, faktiskt så trevlig att dagens körning kvaddades helt. Ganska sur på mig själv när jag inser att jag gör miss efter miss. När det samma händer på jobbet är dagen förstörd. Fick som tur var gå hem tidigare, inte en människa där idag heller, och med en lön på minus hundrafemtio kronor. Och en ny arbetstid på måndag; med start 06.00.

Jag är inget snabb. Jag vet att alla vill ha bort mig från jobbet men försöker gravt ignorera den känslan. Nej, det är tur att jag inte jobbar några långa pass. Och idag hade jag i alla fall strumpor vilket var mer än fint samt att jag lurade på Henrik Rydström en extra glass.

Första gången på jobbet efter fem veckors uppehåll. Och hur mycket hade jag jobbat innan dess, få se nu; 4 gånger kanske. Resultatet blev idag så att jag bara stod och önskade mig därifrån. Jag var kass. I kassan. Och det var allt ifrån enkla trevliga kunder till de som hade feta listor och ändrade sig så halva personalen fick samlas runt mig. Men de var snälla mot mig medan jag var där, men det pratar säkert om hur dålig jag är nu när jag gått. Kan ju inte säga att det hjälpte överdrivet mycket att jag tog en sväng på Vallen igårkväll.

De närmaste dagarnar har varit stora dagar.  Ganska bra dagar dessutom. Sådan dagar som jag tagit tag i mitt liv. Exempelvis så steg jag upp på förmiddagen någon gång idag. Tog mig in till körskolan för en lektion. Den gick väldigt bra. Ny lärare och jag tyckte om honom. Han tror jag har körkortet relativt snart. Vad nu det innebär?
Mitt mål förblit hemligt ifall jag misslyckas. Men har i vilket fall bokat in en hel drös med lektioner, kört två redan, riskettan och dessutom har jag gjort klart fas A och B samt börjat på C och F. En bra start måste jag säga eftersom jag började i tisdags.
Förutom körningen idag så har jag fått veta att jag är frisk, jag har medelat det och satt upp mig på fler dagar. Så lite jobb blir det. Men jag är väldigt nervös för at börja och det gör jag på lördag. Gah.
Sist men inte minst har jag uträttat bankärenden- SJÄLV.
Jag har varit på banken själv och fixat nytt kort, börjat spara i en egen fond, öppnat ett till sparkonto, löst in två checkar och ja, insett att jag måste lära mig att ta hand om min ekonomi. Men jag är så nöjd. Jag fixade det helt utan hjälp. Okej, lite telefonkontakt med puppy om vilken fond jag skulle ha men inget mer. Nu känner jag mig ganska vuxen. Så nu har jag suttit och överfört pengar mellan konton bara för att se hur det känns. Haha.

Fröken fräken tog mig runt stan, in i stan och från alla håll och vinklar. Även det jag inte skulle räkna som stan. Inte ens fastlandet skulle det nog höra till men fyllda magar blev resultatet med efterätt och en del skratt.

En tanke slog mig. Vad händer om man skulle bli brutalt mördad?
Skulle polisen agera och lösa fallet eller skulle man bara läggas på hög i ett rum för med tiden tyna bort?
Kanske en onödig tanke. Har troligen fått för mycket tankeutrymme.

Söndag. Sverige. Regn. Ensam. Inställd Potter. Inget jobb. Finns bara en kontenta av det: astråkig dag.

Fortsatt genomarbetningen av bilder idag. Vilken tid det tar. Rädda min dag någon.

Jag är imponerad. Mannen med ögonbryn är någonting extra. Honom borde alla få uppleva. Kan inte låta bli att erkänna att Nina och jag är ganska unika som fått träffa på honom. Han som har det lilla extra. Den tjocka gubben i FFutstyrsel föll mig verkligen i smaken, precis som kvinna i bruna strån. Testa. Corner är platsen. Eller O´lerys kanske.

För övrigt har jag tagit mig hem. Lång väg. Lång tid. Något as förgiftade vår kapten. Mannen med flygkänsla. Han med charm är inte lika inbjudande när han spyr. En nästan lika trevlig kompis till honom tog oss till ön. Den som hade två flottor och en armé under vårt andra världskrig. Det förlorade. De behöll oss lite för länge men i kompensation bjöd de på någonting rött med grön hatt. Nöjet helt på min sida.

Mat: Brittish Airways- for special guests
Underhållning: Mamma- i nördiga kläder
Temprament: Allmänt less - på att flyga alltså och se Heathrows alla hallar

Och sista status: Zanzibar regnade. Flopp. Jag är likblek. Lika bra att jag drar kistlocket över skallen. Då slipper jag skämmas. Eller ge mig pengar. Till resa. Nu. Tack. '

Bildupdats lovas infinnas i ansiktsboken. 

Kom till Arusha igar eftermiddag. Pappas vanner har motte oss och vi blev incheckade pa hotellet. Sedan blev det middag hos dem vilket inte var helt lyckat. Nastan alla av oss har haft magproblem under safarin utom jag. Sa det var bara jag och pappy som at vilket gav lite konstiga signaler.
Imorse var vi och shoppade lite i detta som raknas som en storstad. Tror den har omkring 1 miljon invanare och ettriga som flugor ar de med att lyckas salja saker. Svarmar om en sa man haller pa att smalla av. Nu ar mamma och pappa ivag med vannerna och tittar pa ett sjukhus. Sjalv ar vi lamnade pa hotellets internetavdelsning. Och jag har forlorat min rumsnyckel. Typisk mig. Far se hur glada paronen blir nar de far hora det. Och hur vi loser det.

Vi borjade var safari for sex dagar sen efter en battur till Mwasa som jag trodde skulle bli pest. Men jag overlevde. Det var bara toaletterna som var avskyvarda annars sov jag valdigt bra och resan gick fint. Vi blev upphamtad av safaribolaget JM Tours och at frukost i Mwansa innan vi borjade resan mot Serengeit. Det ar nagonting magiskt over det namnet och det forsta som motte oss vi gaten in var massvis med sma HerrNilssonapor och babianer som var valdigt nargangna i hopp om att kunna norpa at sig en bit mat. Sedan kor vi mot Seronerna, mittplatsen av Serengeti dar vart hotell ligger. Det ar en resa pa ca 13 mil men gar ganska mycket langre eftersom det ar djur har och dar som man vill fota. Precis innan vi nar hotellet ser vi en lejonhona i ett trad vilket blev en trevlig avslutning pa dagen. Hotellet som vi mots av blir nastan som en chock. Efter att ha levt pa valdigt enkla men rena stallen ar det har rena lyxen med en valdigt haftig arkiktektur da det ar byggt in i berget. Vi blir tillsagda att polen far man inte besoka efter sju eftersom det ibland hander att leoparder kommer pa besok. Far ett eget rum och somnar bra. Vaknar dock mitt i natten av aporna springer pa taket. Later som om de ska krossa varenda ruta och jag var ganska radd. Nast morgon omringas jag av dem pa vag till frukost efter att kikat ut genom mitt fonster och haft en giraff alldeles nedanfor. Da far jag aven veta att Tomas blivit matforgiftad. Sa det blir mamma, jens och jag som aker pa gamedrive. En gamedriv som later oss se lejon pa 1 meter avstand, en leopard i ett trad, valdigt sallsynt, mangder med zebror, gnu, flodhastar, antiloper, giraffer och elefanter.
 Efter lunch kor vi mot Ngorngorokraten. En vulkankrater som tydligen ska vara som en djurpark. Aker inte ner i kratern den dagen utan hamnar istallet uppe pa hotellet som ligger pa ca 2300 m hojd. Maten pa de har hotellen var misslyckad. Nagot slags forsok att vara vasterlandska som spricker direkt.
Dagen darpa blir det kratern. Men innan vi kor ner sa besoker vi en masaiby. Ackliga hus ar den enda kommentaren. Enda stallet som ska ha noshorningar fortfarande, dar de inte ar utrotade men det blir inga noshorningar. Det blir en valdigt dalig dag. Ser nastan inga djur, det ar kallt och mycket turister. Det som dock var lite roligt var att vi motte tva lejon som la sig under en annan turistbil sa de inte kunde kora. Samma eftermiddag nar vi Tarangire. Var sista nationalpark. Dar bor Tomas, mamma och Jens i en bungalow och jag och pappa i ett talt. Dock ett bra talt med dusch, riktig toa och sangar. Vi far bra mat och en fin pool att bada i. Pa natten vaknar jag och behover ga pa toa. Nar jag sedan ska lagga mig igen morras det utanfor. Lejon. Blir knapptyst och radd. Men vakten skrammer bort dem. Istallet kommer det elefanter som trumpetar och ar ackligt nara. Nast morgon har de haft sonder mammas hus vattentank.
Samma dag som Jens, Tomas och mamma ligger sjuka hemma. Pappa och jag aker sjalva runt och ser over 500 elefanter. Elefanter som blockerar vagen och ar aggressiva.
Vi slipper deras besok denna natt.
Blir en tur dagen darpa. Ser inga andra djur an innan man far nagra fina kort hoppas jag.
Pa lordag aker vi till Zanzibar. Internet visar regn. Kan inte stamma. Regnar aldrig pa Zanzibar. Isf var otroliga otur. Hoppas verkligen det blir sol for jag langtar efter att bara ligga och glassa pa stranden.